Jag går min promenad och tänker på vad som kan ha hänt. Grannarna pratade om att någon kanske blivit knivskuren utanför för att sen försökt ta sig in. Jag trodde nog mer att någon blivit skadad i huset och försökt ta sig ut för att sätta sig på stolen och invänta ambulans. Vem är personen som suttit där och väntat? Har hen varit ensam mitt i natten, utan att få hjälp att ta sig ut?
Jag skickar ett sms till en nära granne, jag vill se att det är ok med dem.
Det är det.
När jag kommer tillbaka från promenaden står några nya grannar i ingången och pratar och spekulerar i vad som kan ha hänt. På plats finns också folk som ska påbörja sanering. Jag lämnar min hund i lägenheten och går tillbaka ut i trapphuset. Jag vill veta vart blodet kommer ifrån, så jag går upp för trapporna och tittar på varje våning. Högst upp, 14 våningar över marken, hittar jag mer blod. Jag kan inte se från vilken dörr det kommer, men det finns spår fram till hissarna och väggen bakom mig är också röd av blod som smetats ut nära golvet. Någon har inte kunnat stå upp.
Jag tar hissen ner, som även den är blodig, och på bottenvåningen möts jag av de som ska sanera. Jag berättar för dem att det finns mer blod på översta våningen, och går mot min dörr. Grannen som ringt polisen möter mig och säger innan jag hinner gå in;
"Det är ingen fara, det var bara en fullgubbe som hade ramlat."
Det är ingen fara.
Det var bara en fullgubbe.
Bara en full person.
Bara en person.
En person.
