tisdag 26 februari 2013

ATT HA EN BROR.

En bror är bland det vackraste man kan ha. Han är som ett bevis på att allt jag genomlevt faktiskt hänt och varit. Utan honom skulle mitt liv vara halvt.

När vi ses, räcker det med en replik ur en dålig reklamfilm, så kan vi skratta så att vi viker oss dubbla. Vi behöver aldrig ha sett den där reklamen tillsammans, båda vet vilken det är, och båda kan replikerna i just den filmen. Och båda skrattar åt precis samma saker.

När vi sitter där mitt emot varandra och jag peppar honom inför en jobbintervju, så kan vi skaka på huvudet och skratta åt att vi inte har några andra än oss själva. Att vi inte har den där trygga grunden att stå på. Vi kan prata om samtalen vi haft med mamma i telefon och skratta åt det också. Åt att hon alltid upprepar sig och klagar, att hon aldrig kan lägga på och att man alltid är arg i slutet av ett samtal med henne. Det är sorgligt och roligt och betryggande, att ha någon som sitter i samma båt som en själv.

Men vi har byggt den där båten själva. Vi har samlat brädor och spikar ända sen vi var små och även om vi många gånger blivit bestulna på vårt virke, har vi börjat om. Vi har själva rest den tunga masten och vi har blåst vind i seglen. Det är vi som med egen kraft tagit oss hit där vi är idag. Vi har klarat oss. Vi har lämnat det stormande havet och hittat till en ö, ett land, där vi är trygga. Med varsitt hem och varsitt jobb och en varsin katt som sover vid våra fötter.

En bror är bland det vackraste man kan ha. Han är som ett bevis på att allt jag genomlevt faktiskt hänt och varit. Utan honom skulle mitt liv vara halvt. Utan honom skulle den där båten kanske aldrig blivit byggd.

fredag 1 februari 2013

FÖR ATT DU HAR VARIT OCH FÖR ATT DU ÄR.

En midsommarafton klättrade du in genom fönstret i vårt hus. Jag står där nere på gräset och ser upp på hur du försöker hålla dig fast i fönsterkarmen och du balanserar med ena foten på en vattentunna som du placerat på en bänk för att nå upp. Tre meter till höger om dig och det öppna fönstret står också ytterdörren på vid gavel. Det är mörkt ute, och det är kallt för att vara midsommar. Du svär något om att dörren inte går upp, nycklarna är borta, det är svårt att komma in i huset ikväll. Och jag tänker, hur hamnade du här?

Du har gråtit på mina skolavslutningar i lågstadiet. Du har klätt mig i mina finaste kläder på skolfotograferingarna. Du har dukat fram frukost varje morgon klockan halv sju, för att vi skulle hinna säga hej till pappa som just kom hem från sitt natt-pass på jobbet. Du har gett dom finaste julklapparna. Du har sagt att du älskar mig varje dag i mitt liv. Du har bakat tårtor på min födelsedag, läst sagor när jag ska sova och stekt pannkakor till middag.

Du har fallit. Du har gått sönder. Du har gråtit för att du ångrat dig. Jag har väntat på dig utanför systembolaget efter skolan. Du har ärvt mina kläder. Jag har dukat fram frukost som du inte ätit. Jag har gett dig dom julklappar du önskat dig mest. Du har försvunnit och lämnat mig ensam. Du har ljugit. Jag har älskat och hatat och älskat dig igen. Jag har bakat tårtor till dig när du fyllt år. Jag har skrivit om dig och vunnit priser. Du har gråtit mer. Kylskåpet hemma hos oss har varit tomt och och vi har inte haft mat. Jag har köpt tandkräm på coop för femtioöringar. Du har haft sönder saker mitt i natten. Det har varit blodiga golv och trasiga speglar. Jag har försökt väcka dig i panik dom gånger jag inte vetat om du sovit eller varit medvetslös. Vi har suttit upp sent under ett parasoll och lyssnat på musik och skrattat tillsammans. Jag har tagit hand om lillebror när du var för full för att köra honom till sjukhuset. Jag har väntat på dig. Jag har följt med dig till frivårdens kontor. Jag har flytt. Jag har flyttat långt från dig för att jag inte orkat kämpa mer. Lillebror har ringt för att ni inte haft någon mat hemma. Jag har bett om ärlighet. Jag har bett andra om hjälp. Jag har bett dig sluta.

Snälla, sluta.

En midsommarafton klättrade du in genom fönstret i vårt hus. En annan midsommarafton kom du aldrig hem. Jag var 8 år och rädd. En dag skulle vi ses och du dök aldrig upp. Du har lovat och svikit och lovat igen. Du har gråtit och människor har sträckt ut en hjälpande hand som du inte tagit. Du har vinglat hem i mörkret och jag har aldrig låtsats att jag inte känt dig. Jag kan inte låtsas. Du är min mamma. Du har varit min mamma och aldrig varit det. Jag har bett dig att vara det. Och jag har bett dig sluta. Jag ber dig att sluta.

SHAKE IT OUT.



"And I've been a fool and I've been blindI can never leave the past behindI can see no way, I can see no wayI'm always dragging that horse aroundAnd our love is pastured such a mournful soundTonight I'm gonna bury that horse in the groundSo I like to keep my issues drawnBut it's always darkest before the dawn"